Rasstandard

RASSTANDARD

 

Ursprungsland/hemland: Danmark
Användningsområde: Sällskaps- och vakthund
FCI-Klassifikation:

 

Grupp 2, sektion 2.1 Molosser- och Bergshundar

 

Bakgrund/ändamål:

 

 

Rasen är som typ känd sedan medeltiden då den bland annat användes till hjortjakt. Senare användes den mest som vakthund på större gårdar och slott. I slutet av 1700-talet renavlades rasen och ökade i antal tack vare greve Sehested på Broholm, varifrån rasen har sitt namn. Efter andra världskriget dog rasen nästan ut, men i mitten av 1970-talet började en grupp intresserade – senare organiserade i ”Sällskapet för Broholmerrasens rekonstruktion”– att tillsammans med danska kennelklubben återuppbygga rasen.

 

 
Helhetsintryck:

 

 

 

Rasen skall vara en stor, rektangulär och kraftigt byggd hund av mastifftyp med lugna och kraftfulla rörelser. Intrycket domineras av den kraftiga framdelen: Huvudet skall vara stort och brett, halsen skall vara kraftig med löst halsskinn och bröstkorgen skall vara bred och djup. Stillastående skall huvudet bäras något lågt och svansen hänga i sabelform. I rörelse bärs svansen högre men inte över rygglinjen. När hunden är uppmärksam eller på alerten bärs huvudet högre och svansen lyfts över horisontallinjen.

 

Viktiga måttförhållanden:

 

Skalle och nosparti skall vara lika långa.

 

Uppförande/karaktär: Rasen skall vara lugn, godmodig, vänlig och ändå vaksam. Den skall uppträda med stor självsäkerhet.
Huvud: Huvudet skall vara jämförelsevis stort och brett samt verka tungt.
Skallparti Skallen skall vara bred och tämligen flat. Skallens överlinje skall vara parallell med nosryggen och något högre placerad än denna.
Stop Stopet skall inte vara för markerat.
Nostryffel Nostryffeln skall vara svart och kraftig.
Nosparti Nospartiet skall vara massivt. Det verkar tämligen kort i förhållande till det tunga huvudet.
Läppar Läpparna skall vara hängande utan överdrift.
Käkar/Tänder Käkarna skall vara kraftiga med välutvecklad käkmuskulatur. Över- och underkäkarna skall vara lika långa. Sax- eller tångbett.
Ögon Ögonen skall vara runda och inte för stora. Ögonfärgen skall vara ljust till mörkt bärnstensfärgad. Uttrycket bör utstråla lugn och
självsäkerhet.
Öron

 

Öronen skall vara medelstora och tämligen högt ansatta. De skall bäras hängande intill kinderna.

 

Hals:

 

Halsen skall vara mycket kraftig och muskulös med löst halsskinn, dock utan överdrift.

 

Kropp:  
Överlinje Rygglinjen skall vara plan.
Manke Manken skall vara kraftig och väl markerad.
Rygg Ryggen skall vara tämligen lång.
Kors Korset skall vara medellångt och lätt sluttande.
Bröstkorg Bröstkorgen skall vara kraftig och djup med välutvecklat förbröst.
Svans Svansen skall vara tämligen lågt ansatt och vara bred vid roten. Den skall bäras hängande och vara utan frans. I rörelse lyfts svansen till horisontellt läge, helst inte högre. Den får aldrig bäras in över ryggen eller upprullad.
Extremiteter:  
Framställ: Framstället skall vara starkt med raka och kraftiga framben med muskulösa överarmar. Skelettdelarnas längd och vinklar skall ge möjlighet till fria och vägvinnande rörelser i skritt och trav.
Överarm Överarmarna skall vara mycket muskulösa.
Armbåge Armbågarna skall ligga väl intill kroppen.
Underarm Underarmarna skall vara raka och kraftfulla.
Mellanhand Mellanhänderna skall inte vara för långa.
Framtassar

 

Framtassarna skall vara avrundade och slutna.

 

Bakställ: Bakstället skall vara kraftigt och muskulöst med vinklar som befrämjar ett gott påskjut. Sedda bakifrån är bakbenen raka och parallella.
Lår Låren skall vara kraftiga och muskulösa.
Mellanfot Mellanfötterna skall inte vara för långa.
Baktassar

 

Baktassarna skall vara som framtassarna.

 

Rörelser: Hunden skall röra sig framåtlutande och rörelserna skall vara lugna. Naturliga gångarter är skritt och trav.
Hud:

 

 

Huden skall vara välpigmenterad och tjock. Den är riklig särskilt på halsen.

 

Päls:  
Pälsstruktur Pälsen skall vara kort och åtliggande med kraftig underull.

 

Färg  

 

Gul med svart mask, rödgul eller svart. Vita teckningar på bröst, tassar. tår och svansspets är tillåtna.

 

 

Storlek/vikt:  
Mankhöjd Hanhundar ca 75 cm, Tikar ca 70 cm
Vikt Hanhundar 50-70 kg, Tikar 40-60 kg

 

 

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
  • För lite massa, förbröst och bröstdjup.

• För lätt eller ädelt byggd.

• För lätt eller ädelt huvud.

• För markerat stop.

• För lätt nosparti.

• Hängande mungipor.

• För stora eller för små öron; rosenöron.

• För högt eller för lågt ansatt svans.

• Krok eller knyck på svansen.

• Långa och veka mellanhänder eller mellanfötter.

• Lösa tassar.

• För eleganta rörelser.

• Kohasighet.

• Fanor eller fransar på baksidan av låren eller svansen.

 

Diskvalificerande fel:

 

 

 

 

 

 

 

• Kvadratiskt byggd utan tillräcklig massa.

• Annan färg än svart på nostryffeln.

• Överbett eller underbett.

• Olikfärgade ögon.

• Upprättstående öron.

• Upprullad svans.

• Felfärgad päls; långhårig.

• Nervositet, bitskhet eller aggressivitet.

 

Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Grupp 2

FCI-nummer 315

Originalstandard 1999-04-14; danska

FCI-Standard 1999-04-14; engelska

SKKs Standardkommitté 1999-10-0